Att komma sent är min nojja

Det har blivit bättre, men jag hatar att angöra gästhamnar sent. Kan inte tänka mig något värre än att det är fullt. Och där sitter de andra i sina sittbrunnar med drink och glor. På oss som oroligt söker efter en lucka bland bojar för att få komma in till land.
Efter att varit inblåsta i Mariehamn gick vi på finfin sträckbog tillbaka till Rödhamn för att invänta nordan och ta oss över Ålandshav i morgon förmiddag.

Vi kom tidigt. Det vill säga runt lunch. Vid halv tre började jag konstatera att nu är det nog fullt. Vid halv fem sa jag att nu är det minsann jättefullt. Och då låg flera båtar på svaj. Vid halv sju gick det fortfarande att knöka in nån båt. Och där sitter jag i sittbrunnen med en drink och glor. På de som oroligt söker efter en lucka bland bojarna för att komma in till land.

I morgon återvänder vi över Ålandshav och beger oss mot bryggan.

Hela havet stormar

Är väl en lek som inkluderar musik och ett minskande antal stolar. Det kan också vara gästhamnen i Mariehamn.

                                                  

                                                  

Man måste söka lä var den en kan finns, tex en pub. Vi håller koll på väder och vind, och anser oss inblåsta ytterligare en dag.

Mot Mariehamn

Vi lämnar Sottunga med klarblå himmel och lätta sydliga vindar. Vinden vrider till Sydväst och ökar något. Vi forsar fram över Ålands innanhav Lumparn med kaffe och mazarin.

Vi går genom Lemströms kanal och styr mot Mariehamn.

I hamnen (MSF) är det nästan fullt. Vi går bryggpromenad och äter kvällsmat på restaurang Indigo. I morgon ska det blåsa 18 m/s, håll i hatten!

Kuling mot Sottunga

Vi lämnar Rödhamn och går norr ut mot Sottunga. Vinden tilltar, det blåser 15 m/s i byarna. Soligt, vackert men alldeles för blåsigt. Åland känns svårnavigerat. Vi angör lilla stillsamma Sottunga. Här väntar dusch och smörstekt torsk. Vinden avtar. Härligt!

Över Ålandshav

Vi stiger upp till ett sametsgrått stilla hav. Det är gråkallt och urrigt. Vi kör motor och experimenterar med autopiloten. Det är en trevlig bekantskap. Låt autohelmsman styra så kan besättningen koppla av.

Vi hissar Ålänsk gästflagg och kan straxt ropa "Land i sikte"! Det är inte så många timmar som man inte ser land. Vi styr mot Rödhamn där vi får plats vid bryggan. Under eftermiddagen och kvällen blir det knökfullt, men alla får plats, på något sätt.

Börjar med gråväder slutar med sol

Position:
Startar morgonen med att ta på all kläder jag har med mig (nästan) och slutar dagen med blankt hav i yttersta havsbandet. Vi har hittat den mest fantastiska ö. Kärringboskär. Med släta klippor, solvarma hjortron och doftande blomsterängar.

Ungefär när eftermiddagskaffet intas, drar de tråkiga molnen bort och det blir en vacker kväll. Vi går öpromenad och stoppar munnarna fulla av söta smultron. Senare åker grillen fram. Det gäller att fylla förrådet med varma soliga minnen.

                               

 I morgon väntar Ålandshav.