Vi tittar på båt i England

Man kan tända adventsljus och dricka glögg när det är första advent, eller så kan man susa runt längst den engelska sydkusten och titta på båtar.

I Gosport Marina tittar vi på den här 42 fots ketchriggade Hallberg-Rassybåten, Iola.

I Hamble Point Marina tittar vi på ketchriggade 42:an, Pilgrim.

Slutligen åker vi på krokiga vägar till Lymington Marina och tittar på 39:an Maia. Alla båtar har för- och nackdelar. Vi resonerar och diskuterar fram och tillbaka , men till sist har vi hittat vår drömbåt...

Lite färg på den här så...

Torrläggning

Gunnar är uppe ur vattnet nu och står prydligt på rad bredvid övriga båtar på slipen. Inga missöden inträffade under upptagningen, förutom den krånglande högtryckstvätten som gjorde att det blev traditionell avborstning. Det gav dessutom utövaren både kondition och armträning.

I dag var "Sätta upp täckställningen-dagen", vilket nästan blev färdigt. Några plankor bara, så är det snart stängt och igenbommat för säsongen.

Det gäller även bloggen, som i brist på ljumma vindar och farbara vatten tar ett längre uppehåll.

Återkommer på bloggen när det händer spännande seglingsrelaterande saker.

Hej så länge!

Avmastning

Såå tråkigt.

Film - Höstturen

Filmen från höstturen finns här:

Sista färden

Vi vaknar till en mulen söndagsmorgon (det är för övrigt kanelbullens dag vilket dessvärre ingen uppmärksammar). Vi säger adjö till båten Gloria och glider hemåt genom Lillsjön. Eventuellt har vi en lättare bottenkänning, men det kan vi varken erkänna eller bekräfta.

När vi kommer in i Torshällaån bryter solen fram mellan molnen. Vi puttrat upp genom ån och lägger till vid bryggan.

Segelbåten Gunnar ligger nu vid bryggan, nästa helg väntar avmastning.

2015 års båtsäsong är avslutad. (Snyft, snyft)

Hösttur till Kurön

Det är en härlig höstdag med solsken och lätta vindar. Vi kör motor nerför Torshälla ån, hissar på ute på Blacken och styr mot Ridön.

Träden börjar skifta färg nu, vassen är guldfärgad och det är verkligen inte många båtar ute. Det blåser en sydostlig vind och vi rundar Ridön.

Vi lägger till vid scouternas brygga på Kurön som hänger ihop med Ridön, vecklar ut våra cyklar och cyklar Kurön-Ridön-Sävholmen runt.

Ridön är faktiskt ganska kuperad och vi pustar och stånkar uppför backar och nedför backar. Vi stannar ofta, för att fotografera, det har alls inget med den bristande konditionen att göra...
Hus, kossor och vackra träd.

På eftermiddagen kommer båten Gloria på besök. Vi sitter i sittbrunnen hela kvällen med fotogenlyktor och värmeljus. Värmaren surrar och vinet flödar. Det blir en trevlig avslutning på en vacker höstdag.

Hemseglingen på 5 minuter

Vassruggen i Torshälla

Med en fantastisk spinnaker-medvind satt vi där i bara kortärmat och njöt hela vägen hem till bryggan...

Nejdå skojar bara. Det var 10 sekundmeter MOTVIND enda hem till bryggan så det blev ingen segling på hela dagen. Vi fick ägna oss åt moralhöjande matintag, fika, och filmning istället.

Planerna att fotografera fantastiska höstfärger på träden blev det inte heller så mycket med, även om en viss färgväxling kan anas.

Nedanför kyrkan i Strängnäs lägger vi oss i lä och väntar på broöppning.

På Blacken blir det riktigt skvalpigt, och det är först när vi går upp i Torshällaån i medvind och solsken som det blir riktigt skönt.
80 distans senare så är Gunnar på plats i vassruggen igen. Kanske, kanske blir det en lite sista segeltur för säsongen nästa helg, och kanske kan vi hoppas på Brittsommar?

Götön

Vi kastar loss före nio och hissar på i den sydvästliga vinden. Det blåser 7 ms och vi gör god fart. Under förmiddagen vrider det mer mot väst för att i den långa fjärden upp mot Södertälje bli ren motvind. På håll ser vi lite båtar, men det är ingen trängsel i skärgården så här års.

Vid klockan 14.30-slussningen säger vi hej till Mälaren i gen. Det var ett tag sedan sist.

Vi går fortsatt för motor och styr mot Götön. Det sägs att det ska finnas ett öde hus här som vi naturligtvis måste irra omkring i snårskogen och leta efter. Vi hittar till och med en rösad stig som leder till...ingenting. Och något öde hus hittar vi definitivt inte.

Middagen intas i ruffen medhavd kycklinggryta och till efterrätt husets hemmagjorda päronhalvor i sockerlag, som förövrigt hela kylskåpet nu är indränkt i.

Kvällen blir magiskt stilla med vackra moln och en stor måne.

Furholmarna

Nej Gunnar är inte såld. Vi försöker med ny annons i vår igen. Men det är slut på segelsäsongen och dags att ta sig mot Mälaren och hemmahamnen.

Vi lämnar platsen i skärgården och får en finfin medvind några timmar österut. Vi övernattar vid Furholmarna. Solen står lågt. Någon kvällssol i sittbrunnen blir bara ett önsketänkande. Vi äter Gulaschsoppa och smuttar rödvin. Värmaren får jobba hårt i natt.

Till salu

Det känns konstigt att sätta ut segelbåten Gunnar till försäljning. Konstigt men nödvändigt. Vi försöker att hålla oss till "the plan", med fokus på långsegling. Gunnar kan inte ta oss långt bort över havet, utan är den perfekta båten för segling i Östersjön.

Nu är vi redo för nästa steg i planen. Så, kom och köp!

Insidan

Idag var en sån där underbar söndag igen. Solen sken, fluffiga moln drog över himlen och vid bryggan var det högsommarvärme.

Men vi seglar inte. Vi städar, drar ner storseglet som ska till segelmakaren och knäpper lite interiörbilder. Jag vevar runt med filmkameran. Resultatet blev en filmsnutt hur (en städad) Gunnar ser ut inuti.

Hartsö och Hargberget

Position: 58°43'15.4"N 17°27'42.4"E

Kluck-kluck-kluck-kluck börjar det låta ungefär klockan 04.00. Det är en liten lätt nordostlig vind som behagar väcka oss med små vågor i aktern. Vi lyckas somna om några timmar, men det fortsätter att låta. Halv åtta är det ingen ide att ens försöka sova vidare. Vi äter frukost och ger oss av.

Vi seglar i den tilltagande vinden söder ut och gör god fart. Vi lägger till vid Hartsö nedanför det 40 meter höga Hargberget.

Efter fika och bad beger vi oss upp på bergets topp. Det är en bedårande utsikt. Och konditionskrävande.

Hargberget på Hartsö

Efter nedstigningen till baslägret blir det lunch och bad, sen bär det av på nya äventyr.

 

Djupsundet

Med gummibåten åker vi genom Djupsundet (eftersom vi fegar och inte törs gå igenom med Gunnar) och tittat på klippväggen Altarberget, som tja är en brant klippa i vattnet. Inte riktigt lika pampig som Skrubban vid Höga kusten.

Så är det dags att styra hemmåt igen. Vi går genom Stendörren och fascineras över det låga vattenståndet, man ser väldigt mycket sten och klippor sticka upp överallt. Hoppas vi kan komma in till bryggan i den grunda viken.

Lågvatten -25cm

Jodå, vi kommer in till bryggan utan besvär. Nu verkar det som om högtrycket är på väg att gå över, Kanske blir det båtpaus nästa helg. Vi får se.

Hej så länge, Gunnar!